måndag 4 januari 2010

Yttrandefrihet på Internet- till vilken gräns?

Yttrandefrihet på Internet, men till vilken gräns? Till att börja med är yttrandefrihet inslagen i Sveriges grundlagar och ger rätten att säga vad man vill, skaffa och ta del av all möjlig information. Yttrandefrihetsgrundlagen reglerar yttrandefriheten i radio, tv medier m.fl. som inte är tryckta. Lagens syfte är att säkerställa en fri åsiktsspridning, ett fritt meningsutbyte samt en allsidig upplysning. Naturligtvis kan inte yttrandefriheten vara total i alla avseenden. Ibland måste man ta hänsyn till andra intressen som väger tyngre än yttrandefriheten. Om dessa intressen inte respekteras i våra medier, kan det i vissa omständigheter innebära att en yttrandefrihets eller tryckfrihetsbrott begås, beroende på i vilket medium överträdelsen sker. Exempel på intressen som i vissa fall har bedömts vara viktigare och väga tyngre än yttrandefriheten, är rikets säkerhet och hänsynen till enskilda människors rätt till integritet och privatliv. Ska en människa som väljer att starta en blogg om ens liv skylla sig själv om omgivningen tar sig friheten och lämnar åsikter och kommentarer som strider bryter mot yttrandefrihet?


Jag bläddrade igenom en del bloggar och blev lite chokad över att det fanns så många minst sagt taskiga kommentarer där. Jag visste att genom yttrandefrihetsgrundlagen som råder i Sverige gick det att säga, skriva vad man tycker, men tänkte aldrig att människor gick så långt att de till och med kallade en bebis för ett missfoster . Det var nämligen en mamma som startade en blogg om sin nyfödda dotter och vardagen som de levde i. Det fanns bilder som föreställde ett friskt barn. När ja bläddrade ner och läste vissa kommentarer blev jag föraktfull. Kommentarer som ” gå och skaffa dig ett liv istället” eller ” sluta lägga ut kort på ditt barn som ser ut som ett missfoster”. Det är otillåtet yttrande enligt yttrandefrihetslagen liksom förolämpning. Är Internet öppet för kränkningar eller ska vi istället se det som information om våra grannar och medborgare? Jag anser att om man läser en blogg och inte håller med det som står där eller blir upprörd, behöver man inte reagera så häftigt och kalla bloggaren för massa olika förolämpade saker. Har man en annan åsikt – är det bättre att yttra den på ett mer diplomatiskt sätt. Genom det skapar man chanser för debatt. Man ska inte heller glömma att alla är olika och vi har rätt att framföra våra åsikter. Men hur man väljer att göra det och om dessa åsikter är relevanta är en fråga som jag anser vara intressant. Det går att vara diskret och mejla bloggaren istället att offentligtgöra vissa känsliga yttrande. Den som startar en blogg och väljer att visa, berätta för samhället om sitt liv borde också acceptera spelets regler. Man kan anse att man ska skylla sig själv, och jag håller med det påståendet. Samtidigt så anser jag att yttrandefrihet på Internet har blivit missbrukad. Människor lägger ut taskiga kommentarer och kanske till och med nedvärderar bloggaren eller hans/hennes familj. Vad vinner dessa människor på det undrar jag? Blir dem kända eller får de upp sin egen självkänsla genom att smutskasta någon annan eller är det suget som driver de att få så många som möjligt att tycka samma?

I mitt exempel som jag tog upp om en mamma och hennes dotter slutade historien med att kvinnan tog bort sin blogg . Påhopp från allmänheten har blivit för grymma och hänsynslösa. Jag tycker att yttrandefrihet har missuppfattats av en del. Det innebär framför allt att framföra en åsikt som är relevant eller i alla fall inte är nedvärderande. Yttrandefrihet på Internet, men till vilken gräns? Blogg är bra för främjade av yttrandefrihet och demokratin samtidigt som att man måste ta an till moral och etik. Hur långt kan man gå i det man säger i bloggar? Hur ”elak” och ”hjärtlös” får man vara egentligen? Är det okej att ta sig friheten och yttra sig kränkande om någon annan eller har vårt samhälle hoppet kvar om en ljusare framtid där yttrandefriheten inte missbrukas på ett vårdlöst sätt? Allt vilar i våra händer…

/ Maria Erlandsen

9 kommentarer:

  1. Intressant inlägg, bra att du förklarar grundligt i början vad yttrandefrihet innebär. Tycker det var synd att mamman som drev bloggen tog bort den och inte stod på sig men kan såklart också förstå henne.
    / Mia Johansson

    SvaraRadera
  2. Kan relatera till dessa hjärtlösa och onödiga kommentarer som du beskriver. Har bloggat endel själv, och fått mindre trevliga kommentarer. Men även läst, precis som du, en mammas blogg. En mamma som verkade som en jätte fin mamma och människa. Men som blev utsatt för mindra trevliga yttranden.. 'Kommenteraren' gick till och med så långt som att hoppa på mammans familjemedlemmar, och hota dem på deras bloggar! Detta är ett skrämmande beteende som endast blir möjligt genom internet.
    /Cathrine Damberg

    SvaraRadera
  3. Det är en intressant fråga du tar upp. Jag tror att anonymiteten gör att många av de som kommenterar tar sig friheten att skriva saker som är kränkande. Vet alla vem personer är så kanske han/hon är lite mer försiktig med sina uttalanden. Jag kan inte relatera till det men vet att det finns många som får ut sina agressioner genom att klanka ner på andra på det där sättet. I det här fallet verkar det ju även som att kommentarerna var helt obefogade. I nuläget får bloggare helt enkelt acceptera att folk skriver elaka kommentarer till deras inlägg eftersom det inte finns tillräckliga regleringar för att motverka dem. Den illegala nedladdning är ju också ett exempel på verksamhet som är oehört svårt att kontrollera. Internet är fortfarande ett forum som "inte är helt på riktigt". Man kan ljuga, vara elak och komma undan med det mesta. Om lagar som FRA och IPRED skulle bli mer omfattande så kanske man skulle kunna sätta stopp för det men där stöter man ju även på problem med skyddandet av den personliga integriteten och ett kraftigt misstycke från befolkningen. Det verkar som att bloggare får stå ut med en del obefogad kritik tills vidare. Jag håller med dig, det är tråkigt att det finns så många som skriver orelevanta hatkommentarer istället för att föra diskussioner och hålla sig till de bloggar där de kan bidra med intressanta kommentarer.
    /Martin G

    SvaraRadera
  4. Det är verkligen trist det här med onödiga och onödigt elaka kommentarer på bloggar, och det är nog många som likt mamman du skriver om har lagt ner sitt bloggande på grund av det. Och det är ju synd både för dom som utsätts för det och för bloggosfären som går miste om en massa innehåll. Men frågan är om det går att göra något åt det utan att inkräkta på den personliga integriteten alltför mycket.
    /Oskar Fjällborg

    SvaraRadera
  5. Jag instämmer med Martin att det just är anonymiteten som gör att man tror att det blir mer ''okej'' att kommentera elakt och komma med hotelser säkert ingen av de som skriver skulle säga i verkliga livet.
    Jag tycker inte att man får skylla sig själv när man skapar en blogg och på så sätt utsätter sig för att smutskastas, men man ska absolut ha det i åtanke och kanske skulle mamman i mammabloggen ha lösenordsskyddat sin blogg så hennes nära kunnat läsa om hennes liv som mamma.
    Väldigt bra inlägg där du väger för och nackdelar och kommer med bra slutfrågor.

    Nathalie Lundström

    SvaraRadera
  6. Jag tycker att en av riskerna man tar med att starta exempelvis en blogg eller en hemsida är just att man kan få negativ feedback eller rent av kränkande kommentarer. Det är tyvärr en av de negativa sidorna med internet. Jag tycker du tar med ett bra exempel och jag tycker bara det är synd att kvinnan i fråga inte kunde stå på sig lite mer.
    /Jesper Gärder

    SvaraRadera
  7. Intressant exempel!
    Jag håller med dig, yttrandefriheten har missuppfattats en del. Frågan är: vem ska kontrollera internet? Sunt förnuft råder ju som synes inte hos alla.
    Chanserna att skapa debatt blir ju som du säger bättre om man yttrar sig mer diplomatiskt, men tyvärr så tror jag inte att dessa människor som skriver så elaka saker är ute efter en sann och ren debatt.
    Jag tror folk behöver upplysas och förstå innebörden av vad de kastar ur sig, att de faktiskt begår yttrandefrihetsbrott.

    /Emma T.

    SvaraRadera
  8. Viktigt ämne. Problemet är ju också större än att två personer "kastar skit på varann".- Inte sällan blir en tredje part drabbad - ovetandes omnämnd och utan möjlighet till försvar av förtalet. Jag förvånas ofta över hur omdömeslösa vuxna människor kan vara.

    SvaraRadera