Pressetik vid känsliga händelser

Mordet på Linda Chen och namnpublicering av Mats Alm.



En kvinna från Falun anmäldes den 2e augusti försvunnen. Hennes namn var Linda Chen
Mats Alm, kvinnans fästman och sambo, gick ut i tv3s program, Efterlyst, och tog själv kontakt med tidningar för att få ytterligare hjälp.
Den 18 september greps Mats Alm som misstänkt för mordet på sin fästmö, Linda Chen.

Enligt de pressetiska reglerna ska man noga överväga konsekvenserna av namnpublicering som kan skada andra människor.
Hur fungerar det i fallet med mordet på Linda Chen? Finns det några rätt eller fel?
Det var trots allt hennes fästman som själv tog kontakt med Efterlyst. Enligt tidningarna är det Mats Alm som själv bjudit dit reportern.
I ett sådant här extremt fall blir de etiska reglerna svårtolkade.

Man ska undvika att publicera namn och bild för att skydda de som är nära anhöriga till offret, men även de som är nära till gärningsmannen. Det är två familjer, väldigt hårt drabbade av en otäck händelse. Och även om mordet på Linda Chen kan anses vara allmänintresse så ska det visas hänsyn till de som är drabbade.
När det senare visat sig att Mats Alm är misstänkt och blivit gripen för mordet på sin fästmö, tycker jag att namnpubliceringen blir berättigad, men jag anser fortfarande detta borde ha undvikits. Man kunde i stället, redan från början, refererat till Mats Alm som ”sambo” eller ”fästman”, för att undvika känsliga publiceringar.

På Aftonbladet.se kan man följa artiklarna om Linda Chen och Mats Alm, och man kan se att de publicerat namn och bilder, inte bara på offer och gärningsmannen, utan även offrets familj, bland annat Lindas bror Chris Chen, och hennes mamma Juan.

Personligen anser jag inte att detta är allmänintresse. Skulle det visa sej att Mats Alm talar sanning och att Linda Chen faktiskt blivit kidnappad så anser jag det vara fel att publicera namn och bild på offrets familj, eftersom man inte vet vad kidnapparen varit ute efter.
Först efter en dom tycker jag att det är okej att publicera.


Aftonbladet.se skriver även om ett ögonvittne som cyklat förbi och sett en man knuffa in Linda Chen i en mörk bil med tonade rutor.
Signalementet som då kom fram stämde in på Lindas utseende och kläder, men det verifierades inte att det var hon. Läs artikeln här.


Ett annat vittne, Lars Gauffin, var en utan de första att träffa Mats Alm efter att han saknats i tre dygn.
Han säger så här till Aftonbladets reportrar;
– ”Min känsla var att någon försöker sätta dit honom. Det fanns inget som tydde på att det inte skulle vara så. Om Mats Alm ljuger är han en väldigt skicklig skådespelare. ” Läs artikeln här.

Eftersom Mats Alm i skrivande stund, 4e januari 2010, fortfarande bara är misstänkt för brott, och inte dömd, borde därför inte namnpubliceringen ägt rum.
Enligt min mening borde inte tidningar gått ut med varken namn eller bild i sammanhanget mordmisstänk, trots att han tidigare själv gjort det. Då han själv gick ut var eftersom han efterlyste sin fästmö och inget annat, då var det hans eget val.


Aftonbladets ansvarige utgivare, Lena Mellin, skriver såhär angående namnpubliceringen;
"Mats Alm har själv sökt offentlighet genom att utförligt berätta om sin försvunna fästmö. Han har gjort det upprepade gånger. Trots det är det inte alls oproblematiskt att namnge honom. Enligt normal pressetik skulle man inte ha gjort det.
Men det hade varit väldigt svårt att överhuvud taget fortsätta att skriva om mordet på Linda Chen utan att läsarna ändå förstått att den polisen misstänker för brottet är fästmannen.
Men eftersom han namnges är det ännu viktigare än vanligt att ständigt påpeka att han nekar till brottet. Och att han i skrivande stund endast är anhållen."
Läs artikeln här.

Det finns varken rätt eller fel i det här fallet, det handlar enbart om moral och etik.



Cathrine Damberg